Ịba ọcha n'anya nwere ike ịkpata ọrịa ndị ọzọ na nsogbu dị iche iche
Ịba ọcha n'anya nwere ike ịganihu, ma ọ bụ mgbaàmà ndị ọzọ nwere mgbagwoju anya. Ụfọdụ n'ime ọrịa ndị a, dịka fibrosis na cirrhosis , bụ ndị nkịtị. N'ụzọ dị mma, ụfọdụ n'ime nsogbu ndị a, dị ka imezughị imeju, nwere ike igbochi. Ọ bụrụ na ị nwere ịba ọcha n'anya, lee ụfọdụ ọnọdụ na nsogbu ndị ị ga-ama.
1 -
FibrosisOtu n'ime nsogbu ndị kachasị emetụta ọrịa ịba ọcha n'anya bụ fibrosis , ọnọdụ nke imeju nsị na-akpata. N'ọnọdụ nke fibrosis, imeju na-emebi site na nsị mgbe nile, na -emepụta anụ ụfụ iji mezie onwe ya. N'ụzọ dị mwute, anụ ahụ a na-egbochi egbochi imeju dị ka ọ na-emebu. Ozi ọma ahụ bụ na ọ bụrụ na a na-achịkwa fibrosis n'oge na-ejedebe na obere akụkụ nke imeju gị, akụkụ ahụ nke ọzọ nwere ike ịrụsi ọrụ ike ma na-arụ ọrụ ya. Ọ bụrụ na fibrosis na-amalite ma bụrụ nke sara mbara karị, mgbe ahụ a kọwara ya dị ka cirrhosis.
2 -
Cirrhosis nke ImejiA na-akpọ fibrosis dị ka cirrhosis. Ịba ọcha n'anya B , ịba ọcha n'anya C , na ịba ọcha n'anya na-egbu egbu nwere ike ime ka ọrịa cirrhosis, nakwa ọrịa ọrịa imeju na ọnọdụ ndị ọzọ metụtara imeju. A na-enwekarị ihe na-agaghị ekwe omume n'ụbụrụ nke Cirrhosis na n'ọnọdụ ndị siri ike ma na-enweghị ọgwụgwọ, usoro kachasị mma ọ ga-abụ imeghari imeju .
3 -
Ọrịa cancerỌrịa imeju bụ ngosipụta nke cirrhosis. Ọrịa cancer nwere ike ịmalite dịka otu n'ime ụdị abụọ: carcinoma hepatocellular na cholangiolar carcinoma. Carcinoma hepatocellular na - emetụta mkpụrụ ndụ imeju, ebe carcinoma cholangiolar na - emetụta okporo mmiri bile.
4 -
Ọgbaji imebiNdapu akwara bụ ihe dị njọ, ma ọ bụ ihe a na-adịghị ahụkebe, mgbagha nke ịba ọcha n'anya. Ndị dọkịta na-eji okwu dịgasị iche iche kọwaa ọdịiche nke ọdịda imeju, dịka mmerụ imeju zuru oke, ọdịda nke hepatic zuru oke ma ọ bụ ọdịda imeju oke. Ọ bụrụ na imeju agaghịzi arụ ọrụ, nke a nwere ike ime ka ahụ gị kwụsị, mechaa mee ka ị nwụọ.
Enwere ọtụtụ ihe kpatara ọrịa ọdịnai, ma n'ozuzu, ọdịda na-arụpụta mgbe imebiri imeju gị nke na ọ gaghị enwe ike ịnagide mkpa ahụ gị.
5 -
GlomerulonephritisGlomerulonephritis bụ ọrịa akụrụ na-akpata site na mbufụt na-emetụtakarị ihe nzaghachi. A na-ahụkarị ya na ndị nwere ọrịa ịba ọcha n'anya na B na ọrịa ịba ọcha n'anya C. Enweghị ọgwụgwọ, mbufụt ahụ nwere ike ịga n'ihu, na-emebi akụrụ gị.
6 -
CryoglobulinemiaCryoglobulinemia bụ ọrịa na-adịghị ahụ anya nke ụyọkọ dị iche iche nke ụdị protein na-egbochi obere arịa ọbara. Ọ bụ ihe kachasị na ndị ọrịa ịba ọcha n'anya B na ịba ọcha n'anya C na-ebute ma nwee ike ibute nsogbu mgbasa.
7 -
Hepatic EncephalopathyMbelata ọrụ imeju, dịka imebi imeju, nwere ike ime ka ụbụrụ gị bụrụ ọkụ, ihe a maara dị ka encephalopathy . Nke a na-akpata nsogbu uche, dịka mgbagwoju anya, ọ pụkwara iduga na njide. Encephalopathy ọganihu dị elu bụ ọnọdụ dị njọ ma na-egbukarị egbu.
8 -
Ọbara mgbali eluOtu n'ime ọrụ dị mkpa nke imeju bụ iji nyochaa ọbara. Otú ọ dị, ọrịa cirrhosis na nsogbu ndị ọzọ nwere ike igbochi imegharị usoro imeju. Mgbe a na-egbochi usoro ihe odide a, ọbara apụghị ịlaghachi na imeju site na usoro digestive na nrụgide nrụgide, a na-akpọ ọbara mgbali elu . Nke a bụ ihe dị mgbagwoju anya ma nwee ike ịnwụ.
9 -
AkaraAkara bụ otu n'ime ọrịa ndị na-akpata nrụpụta nsogbu dị mkpa na-emepụta kemịkalị dị mkpa n'ime ahụ a na-akpọ porphyrins. Otu ụdị, nke a na-akpọ porphyria cutanea tara, na - eduga aka na aka na ihu ma bụrụ ihe mgbagwoju anya nke ọrịa ịba ọcha n'anya nke C.
10 -
Ọrịa ViralIhe ọzọ na-enye aka na ịba ọcha n'anya bụ ohere nke ịmalite ịrịa ọrịa abụọ n'otu oge ahụ. Ịba ọcha n'anya adịghị akpata ọrịa nke abụọ, mana ịba ọcha n'anya na-eme ka ọ siere gị ike ịme ka ị ghara ịlụso nje ndị ọzọ ọgụ. Ọrịa na-agwọ ọrịa mmadụ bụ nje virus bụ nje ndị na-ahụkarị ndị nwere ịba ọcha n'anya na-ebute. N'ihi nke a, ọ bụrụ na ị nwere ịba ọcha n'anya, ị kwesịrị ị na-eburu ụzọ gbochie nje HIV. Ndị ọzọ na-ebute ọrịa na-ebutekarị ndị nje virus, aha ya bụ A site E.