Kedu Ka E Si Eme Ihe n'Ọrụ Oral?

Ihe mgbochi oral-nke a na-akpọkarị "pill" -bụ usoro nchịkwa ọmụmụ . N'ịbụ ọnụ site na ọnụ otu ugboro n'ụbọchị, ọgwụ ndị a na-ezube igbochi ọmụmụ.

Kedu Ka Ogwu Agwọ Na-esi Eme Ihe?

A na-ewere ọtụtụ ọgwụ mgbochi ahụ maka ụbọchị iri abụọ na abụọ ma bụrụ ụbọchị asaa nke ọgwụ ndị na-enye placebo, ma ọ bụ nanị izu asaa nke ịṅụ ọgwụ. N'ime ụbọchị asaa a, oge nsọ nwanyị na -emekarị.

Otú ọ dị, n'oge ndị mbụ nke iri abụọ na abụọ ahụ, usoro gị na - ejikọta estrogen na progesterone na ọgwụ ndị ahụ, nke ahụ na - egbochi nwa nwa (ịhapụ akwa gị n'aka ovaries gị) site na ime. A na-emetụta akụkụ ahụ nke akpanwa gị, na imi dị na cervix gị gbanwekwara, ka ị ghara igbochi spam ịbanye n'ime akpanwa.

Irè

A na-ewere ọgwụ dị ka pasent 99 karịa. N'ọnọdụ ebe a na-egbochi imechi ọgwụ ọnụ, ọ bụ n'ihi ezighi ezi onye ọrụ. Ụfọdụ ndị inyom nwere ike chefuo otu ma ọ bụ karịa ọgwụ ndị na-arụsi ọrụ ike n'usoro. Ndị ọzọ nwere ike ichefu ịmalite ịmalite ọgwụ ndị ọzọ. N'ọnọdụ ndị ọzọ, vomiting ma ọ bụ afọ ọsịsa, ma ọ bụ mmekọrịta ya na ọgwụ ndị ọzọ, nwere ike ibelata irè ọgwụ mgbochi oral.

Enwere Ihe Karịrị Otu Ụdị Nkwupụta Oral?

Ụdị dị iche iche nke ime mgbochi oral nwere ọtụtụ ọdịdị nke estrogen na progestin. E nwere ọbụna mkpụrụ ọgwụ progesin-nanị, nke a na-akpọkarị obere-ọgwụ .

E nwekwara ọdịiche dị na ọkwa ndị ọzọ dị na hormone. N'ikpeazụ, mkpụrụ ọgwụ ụfọdụ na-ahụkarị (na-enye otu dose nke homonụ kwa ụbọchị) ma ndị ọzọ bụ multiphasic (dị iche iche na-agbanwe kwa ụbọchị).

E nwere ọbụna ụfọdụ ọgwụ ịchịkwa nwa, dị ka Yaz, ndị na-ere ahịa dịka ike iji belata ihe mgbaàmà nke ọrịa dysphoric premenstrual (PDD: eme ka mgbaàmà nke anụ ahụ na nke mmetụta uche dị elu karịa ime nsọ.

A na - ekwu na ndị ọzọ dị irè n'ịgwọ ọrịa.

Ọ bụrụ na ịchefu ịṅụ ọgwụ gị, ndị inyom nwere mmekọahụ na-enweghị nchebe nwekwara ike ịhazi n'ụtụtụ mgbe ịṅụ ọgwụ , ọgwụ mgbochi mberede.

Upsides ndị ọzọ

Na mgbakwunye na ọgwụ ndị ahụ a na-ekwu na ha na-emeso PDD ma ọ bụ ihe otutu, a na-egosikarị mkpụrụ ọgwụ akara nwa oge ka ha na-emeso oge nsọ ma ọ bụ endometriosis.

Mmetụta dị n'akụkụ

Dị ka ọ na-enye ọtụtụ ọgwụ, ahụ mmadụ nile nwere ike ịmeghachi n'ụzọ dị iche. Nke a bụ ndepụta nke njirimara mmetụta ndị ndị na-eji ọgwụ nchịkwa na-akọ:

Ọ bụrụ na ịnweta ihe ndị a ma ọ bụ ihe mgbaàmà ọ bụla mgbe ịmalite ịmị nwa, gwa dọkịta gị. Ọ nwere ike ịdị gị mkpa ịnwale ụdị dị iche iche nke igbochi imechi, na ngwakọta dị iche nke hormone.

Dịka ọ bụla usoro ọgwụgwọ ọ bụla, nkwurịta okwu mmeghe bụ isi.